Vittnesmål från bosättningarna
Efter frukost blev vi upphämtade av Dyton för att åka ut och besöka den första bosättningen under resan, Area 25. Det området ligger i utkanten av stan och på vägen dit reser vi igenom både industriområden, trånga marknadsplatser och öppna fält. Dyton berättar hur områdena vi åker förbi planeras att utvecklas av staden. Det varierar mellan nya bostadsområden och områden som redan har bebyggts utan lov och där människorna kommer tvingas flytta på sig.
Vi möts av en gungande skara kvinnor som sjunger, dansar och klappar i takt. Vi skakar hand och kramas och dansar med efter bästa förmåga. Takten brister men vad gör väl det? Sången, berättar Bauti, är en välkomstsång och vi hör MUD Africa och våra namn i sången. Ett ytterst ovanligt scenario i våra liv. Kan vi sjunga något om dem? Vi bestämmer oss för att förbereda en sång om LUPPEN och dess medlemmar till på torsdag.
Sen följer tre timmar av berättelser från kvinnornas liv. Emma Tembo inleder med att berätta att hon efter utbildningen i jämställda markrättigheter registrerat marken hon bor på. Hon har med sig registreringsbevisen för att visa oss. Hon har också tagit sin roll som ambassadör och informant efter utbildningen på största allvar och berättat vad hon lärt sig för sina grannar. Två av dem är med idag och de berättar att de båda förlorat sin män och registrerat sin mark efter att de pratat med Emma. Det betyder att dessa kvinnor nu kan vara säkra på att de får bo kvar, en trygghet för hela familjen.
Mrs Dule vittnar om en skrämmande situation och hur oerhört utsatta kvinnor i Malawi faktiskt är. Hennes man dog 2009 och för ett tag sedan började hennes granne att flytta staketet närmre och närmre hennes hus. Han hävdade att eftersom hans hus är större borde också hans tomt vara större. Till slut gick muren in i Mrs Dules hus och huset har nu fallit samman på grund av det. Då fick Mrs Dule nog och gick till den traditionella ledaren i området. Men där fick hon ingen hjälp, han tyckte att de skulle komma överens och att den bästa lösningen var att delar av huset revs. Mrs Dule är en stark kvinna och modig nog att dra processen vidare och vänder sig till City Council, som gör en skrivelse till grannen där det framgår att inom 21 dagar ska han ha lämnat hennes mark. Men den tiden har gått och personal från City Council var där igår men fortfarande har ingenting hänt. Eftersom Dyton, som är chef på City Council, är med på mötet är detta en fråga han tar med sig direkt. Han lovar att hjälpa henne denna vecka, vi kommer att följa ärendet.
Kvinnorna har många historier att dela och vi vet att bakom varje historia finns en hel familj som riskerar eller har riskerat att bli hemlösa. Vi åker tillbaka och skriver detta inlägg med känslan av både hopp och någonstans förtvivlan. Det MUD Africa och LUPPEN arbetar med i Lilongwe gör skillnad i människors liv, det driver jämställdhetsfrågan framåt och det är minst sagt en process som tar tid. Genom att möta dessa kvinnor som är modiga nog och som har kunskap att själva förändra sina liv påminns vi om hur viktigt det är att vi finns med på vägen och stöttar dem.
//Hanna & Johanna
