Lämnar plats för nya perspektiv

Zikomo kwambiri.

Åh tusan nu är det alltså dags att lämna Lilongwe och Malawi för den här gången. Jag lämnar en stor bit av mitt hjärta också – dels med varma, öppna, dramatiska och genomlugna Malawi som är omöjligt att motstå. Och dels med LUPPEN, ett gäng riktiga stjärnor som är lika mycket proffs på sina jobb som på att vara fina människor i allmänhet. Jag har kommit in på tusen arbetsplatser men aldrig känt mig så uppfångad, lyssnad på och samtidigt skrattad åt och med, omedelbart, som jag har tillsammans med dem.

Min ambition med den här praktikperioden var att få en bättre insikt i hur en gräsrotsorganisation i en annan kontext än den jag är van vid arbetar med landägandefrågor, och det har jag absolut fått. Men mest har jag ändå tränat på att släppa taget om hur jag tycker att saker och ting ska göras och i vilken takt – det finns verkligen fler sätt än ett. Låter simpelt, och var något jag trodde att jag redan behärskade, men så är det nog sällan och det blev extra tydligt här. Men skam den som hänger upp sig, och vill man finns det mycket att lära av en praktikperiod som den här.

Det tar tid att bygga nätverk, och det kräver sin organisation och sin komposition av individer. LUPPEN är en framstående aktör inom sin sektor just därför att de får saker gjorda. De bråkar och frågar och utbildar. Och sen 2012 har även MUD Africa jobbat åt samma håll. Ser jag tillbaka nu har jag verkligen gjort mitt bästa för att bidra med det jag gör bäst – att peppa och att kommunicera mera! – och jag tar med mig mer lugn och förtroende för att folk gör som de gör av en anledning, samt att det annars går att ha en givande dialog om hur det går att förändra.

Landägandefrågor är väldigt direkt i hur det berör alla på något sätt, och ofta yttrar sig ganska konkret – en gränsdragning här, en vräkning där, en effekt på hur mark används och en ändlig resurs. Men det är också oändligt komplext, intrasslat i kulturella skillnader, historiska uppgörelser och juridiska bedömningar och benämningar. Så ju mer man lär sig desto djupare vatten simmar man ut på. Men det är ju inget att vara rädd för! Det har LUPPEN redan visat. Vi bara jobbar på.

Det finns många problem med en liten och tight grupp som har arbetat länge tillsammans – det kan vara svårt att både ta sig in och ut och det är motsträvigt att ändra på rutiner. Men jag tror att LUPPENs form av arbete är vägen framåt: jag tror verkligen på kraften i att människor samlas och samarbetar och jag tror att många av de förändringar som Malawi verkar behöva börjar där. Icke desto mindre är det till allas vår fördel att fortsätta ifrågasätta, kritisera, utveckla, entusiasmera och applådera mera.

Heja Anders du lyckans ost som tar över praktikant-stafettpinnen!

All min medvind,

Matilda

11 12 13

 

Stäng meny