Blog

Uppföljningsbesök i orten

IMG_0907

Nu ni är det snart slut på min praktikperiod i Malawi. Det firar vi med att se tillbaka på fyra dagar av besök i våra fyra favoritområden den senaste tiden, där det har handlat om att följa upp vår kära TOT Base-utbildning; att se vad deltagarna minns såhär några veckor efteråt, om de har kommit igång med att utbilda sina närboende, och om det har uppkommit några frågor och funderingar sedan sist.

I torsdags var vi i Kaliwawala…

IMG_0869

IMG_0881

… och i fredags i Kamphinda (även bilden allra högst upp).

IMG_0940

Och vad gjorde vi väl där? Jo: tidigare i veckan hade vi tagit fram ett frågeformulär med åtta frågor som kretsade kring ovan nämnda ämnen. Detta genom att deltagarna delades in i mindre fokusgrupper, samtliga ledda av en eller två exekutiva LUPPEN-medlemmar, som sedan diskuterade sig fram till svar. Efter LUPPENs rekommendationer försökte vi hålla traditionella ledare, män och kvinnor uppdelade i olika grupper då detta potentiellt kunde möjliggöra för annars obekväma individer att svara mer utförligt på våra frågor. En enkel, gemensam genomgång följde, och slutligen gick vi igenom de handouts som tagits fram baserat på texter som föreläsarna från utbildningen delat med sig av, samt illustrationer som en lokal stjärna vid namn Alexander Kumcheza har gjort (se nedan). Materialet tar alltså upp de centrala begrepp inom landägande, landadministration och mänskliga rättigheter som gänget redan har tränat på – och tanken är att dessa handouts ska fungera som stöd eller ytterligare information för tränarna och deras målgrupp.

Alla har samma rättigheter (och skyldigheter).

Deltagarna från dessa områden är supertaggade! Mycket spontana applåder, och generellt väldigt aktiva under gruppsamtalen liksom i den avslutande diskussionen. I Kamphinda valde den lokala ledaren att själv betala deltagaravgiften för samtliga personer som gick med i LUPPEN från området, så viktigt tycker han att det LUPPEN gör är. Både Kaliwawala och Kamphinda ligger en bra bit utanför Lilongwes stadskärna. Även i en utspridd stad har folk bra koll på var de olika delarna ligger, men Kaliwawala var det ingen av alla de buss- och tuktukförare och andra blandade okända människor jag pratar med varje dag på stan som visste var det låg. För deras – och er – information kan jag meddela att det ligger ca. 7 km nordost om Kauma, det område där vår käre exekutiva medlem Lebiam bor och verkar som pastor och chief. Från Area 3 tar det en dryg timme att åka dit. Detsamma gäller för Kamphinda.

Den här veckan har vi hållit oss närmare stan, och måndagen tillbringades i Katantha:

IMG_1257 IMG_1262 IMG_1264

Och denna tisdag utgjorde alltså även den sista uppföljningen, i Area 44:

IMG_1297

IMG_1288

IMG_1302

Baut och Ivy: en gammal räv till exekutiv medlem och en nybliven gruppledare i Area 44.

Efter alla uppföljningar har vi kunnat konstatera att våra trainers i mångt och mycket är igång och utbildar vidare, men att de uppskattar och även fortsättningsvis behöver de exekutivas stöd och pepp för att kunna göra sitt bästa. Under TOT Base upplevde jag att de boende från de två senare områdena verkade lite mindre intresserade/bekymrade/entusiastiska över den verksamhet de blivit en del av. En bild som ändrades sedan jag fått hälsa på hemma hos dem i deras hörn av stan. För visst finns det frågor, svar, kritik och insikt också här! Gemensamt för alla möten har också varit att de traditionella ledarna verkar uppriktigt taggade på förändring, de kräver att de lokala grupperna bestämmer när nästa möte ska äga rum och berättar för mig hur de har börjat/fullföljt processen att registrera hela sin familj som ägare av den mark mark de lever på.

Jag vill slutligen understryka hur viktigt samarbetet med MUD Africa och Sverige är, både för de exekutiva och de nyanslutna medlemmarna i LUPPEN. Det betyder något alldeles särskilt att det som händer just nu och har pågått de senaste åren i Lilongwe med omnejd är av intresse för er, så till den grad att ni väljer att bistå med bidrag och engagemang. Det är många som hälsar till Sverige och tackar allra ödmjukast för stödet!

Men som jag har sagt till deltagarna i mina små avslutningshälsningar under utbildningarna och mötena, hoppas jag att MUD i framtiden inte behövs alls i Lilongwe. Att den här rörelsen som nu är igångsatt gör det den ska, vänder och vrider på begrepp och lagstiftningar; men att det är tack vare medborgarnas engagemang som Malawi blir ett jämställt och rättvist samhälle där alla har samma rättigheter och möjligheter. Det är inte MUD Africa, Forum Syd, eller de svenska skattepengarna som åstadkommer förändring – det är dessa aktivister.

All medvind,

Matilda

TOT Base bas, länge leve TOT Base!

img_0693På chichewa går ordet bas exempelvis att använda precis som basta, eller enough said, eller och hör sen. Och nu är vi faktiskt färdiga med den tyngsta aktivitetspunkten på iallafall min lista.

Igår onsdag träffade vi nästan hundra deltagare från Area 44 och Katantha (sydost respektive söder om stadskärnan) för andra dagen. Precis som innan juluppehållet och runda ett av utbildningen handlade det i tisdags ganska övergripande om landägande, för att under dag två gå in djupare på mänskliga rättigheter (och för all del skyldigheter) och hur de går att koppla till landfrågor, samt om landägandefrågor ur en mer praktisk synvinkel.

I bilden till vänster syns tidiga trainers som anlänt till registreringen. Den här utbildningsomgången var fler deltagare sena. LUPPENs analys är att de hade kortare väg att ta sig än förra gänget, lät därför bli att hyra ett fordon och förlitade sig istället på lokaltrafiken. Men den är allt annat än beräknelig så en del fastnade halvvägs. Tur att det finns något att lära sig av allt – vi kom fram till att ännu mer förebyggande kommunikation nog behövs till nästa utbildningstillfälle. Fast det är egentligen en insikt som går att applicera på ganska många av de små och stora problem jag tillsammans med LUPPEN har stött på längs projektets gång. Kommunicera mera!

img_0729

img_0703Ovan är David Chilonga från Ministry of Lands, Housing and Urban Development, som under dagen bl.a. motiverade varför den nya landlagstiftningen är en god idé (det här är ju inte nödvändigtvis något LUPPEN håller med om, men ska man tycka något måste man ju börja med att höra vad de olika sidorna tycker), och gick igenom var i staden alla 57 areas ligger samt hur de statliga resp. traditionella systemen för landäganderegistrering fungerar eller är avsedda att fungera.

ogkjgdk

Mzikiti betyder moské, zipatala sjukhus, och malo a chimakolo betyder customary land, alltså traditionell mark. Tidigare var detta en egen kategori landlagstiftning, men sedan september är all traditionell mark (alltså områden där traditionell lagstiftning fortfarande gäller, även sedan kolonialismen har bidragit till att landets lagar i övrigt har reviderats tusen varv och samordnats) inkluderad i public land. Emellertid är det även fortsättningsvis de lokala ledarna – traditional authority, TA – som sköter konflikter, uppdelning osv.

Båda utbildningsomgångarna har publiken till en början verkat en smula skeptiska till avsnittet om mänskliga rättigheter (min analys), för att sedan högljutt börja diskutera med varandra och kommentera Peter Motas (se bilden till vänster, ovan) problematiseringar. Har traditionella ledare mer rättigheter än övriga i ett område? Vilka då? Varför? Om alla har en okränkbar rättighet att inte bli misshandlade, är det då ens egen skyldighet att ingripa när någon blir misshandlad? Under omgång två var två av tio chiefs under 30 år, vilket blir allt vanligare då de flesta är överens om att det är fördelaktigt för samhället att ha utbildade ledare. Men det är onekligen i mina ögon en krock att diskutera hur alla har samma rättigheter, när vissa behandlas annorlunda på grund av sin samhällsposition.

Men så är det ju överallt, i hela världen. Jag frågade Peter från Malawi Human Rights Commission om han hade några särskilda knep för att föra samtalet kring jämställdhet och hållbar, jämlik samhällsförändring framåt. Och i enlighet med LUPPENs strategi kring utbildning – sensitisation –  menade han att genom att fråga och fundera och diskutera aktiveras människor. Om inga förändringar görs, inget ansvar tas, ingenting ifrågasätts – hur ska då någonting nytt kunna ske?

Så nu har vi aktiverat 200 personer och försökt förse dem med matnyttig information såsom var de ska bege sig för att registrera sin mark, och varför. Vi har uppmuntrat dem att diskutera med varandra, och vidare att ta med sig allt de hört hem till sina närområden och sprida det vidare. Och nästa vecka beger vi oss själva dit för att heja på ytterligare.

Allt gott,

Matilda

fullsizerender

Runda ett avrundar året

5

Året går mot sitt slut. Det är inte längre fullt av frukt i mangoträden, eldflugorna glimmar i trädgården på kvällen och allt grönt växer och frodas. Idag är det torsdag och jag har haft admin för mig medan LUPPEN är upptagna med andra aktiviteter än MUD Africas. Efter att i onsdags ha avslutat runda ett av TOT Base kan jag säga detta:

  • De exekutiva medlemmarna i LUPPEN är ena stjärnor och det känns som att vara kompis med de coola kidsen i skolan att vara praktikant hos dem när deras rutin kickar in och de leder samtalen så snyggt och folk verkar förstå mer och få ut något av det
  • Nu har jag deltagit både i egenorganiserade föreläsningar och andras, och har fortfarande inte stött på en enda talare som inte imponerar – ofta en bra blandning av entusiasm, retorikskills, dramatisk begåvning och mycket humor
  • Men det hänger ihop med publiken också: trots ihärdig värme och entusiastiska talare som drar över massor lyckas folk hålla sig vakna, är tålmodiga och trevliga, kommer med bra frågor och är himla roliga
  • För LUPPEN som organisation har samma cool kids-effekt: det märks i vilka föreläsare som går att få tag på, det märks på uppslutningen när evenemang som dessa ordnas, och det märks i förväntningarna som ställs från medlemmarna till de exekutiva, till föreläsarna, till mig
  • Och folk är passionerade! De är fulla av frågor om vräkningar, rättigheter, ojämlikhet – och hänger gärna på och diskuterar exv. våld i hemmet och om, hur och när man bör ingripa om man hör hur grannarna slåss
  • Men flera uttryckte hur luckorna behöver tätas mellan de exekutiva i LUPPEN och de lokala grupperna i bosättningarna – folk vill vara med mer, känna att de är del av något större
  • Detta kan enligt deltagarna ske genom att de får fortsatt stöd – dels genom besök av de exekutiva i bosättningarna, dels i möten med politiska representanter och andra aktörer där deras situation analyseras och deras kritik, frågor och tankar får ta plats

107De sista två punkterna är sådant som deltagarna själva önskade sig vid utbildningens slut. Och lyckligtvis också ungefär precis vad vi har i pipen för dem: i januari kommer vi hålla ett uppföljningsmöte i respektive område för att se vad folk minns, ge dem några verktyg för att underlätta kunskapsöverföringen från dem till deras grannar och vänner, och peppa dem för kommande aktiviteter. I vår är det mycket som ska hända i LUPPENs nyast anslutna bosättningar, bl.a. just möten med lokalpolitiker.

Nu tar vi jullov och jag beger mig till Malawisjön för att simma med ciklider en sista gång. De exekutiva ska mysa med sina familjer i olika stora och tillresta konstellationer. Prognosen för julafton i Lilongwe är 32 grader.

Hoppas ni har det fridfullt, snällt, varmt och skönt. Ta hand om varandra.

 

Vi hörs nästa år!

All medvind,

Matilda

LUPPEN bjuder upp till rättighetsdans

20161213_125512Dan före dopparedan i Lilongwe skulle man kunna säga! Imorgon är det dags för dag ett av två för de boende i Kamphinda och Kaliwawala att utbildas i landrättigheter och landadministration (dag två innebär ännu mer landadministration, samt mänskliga rättigheter).

Det är mycket som ska klaffa, och över hundra deltagare allt som allt, så det blir spännande och roligt och att se hur det går. Men det är klart att det blir bra! Jämlika rättigheter åt alla, nu!

Allt gott, Matilda

Ett skepp kommer lastat med landägandelagstiftning!

Nu har jag passerat halvtidsmärket för min praktikperiod i Lilongwe. Det känns hemskt sorgligt så det behöver vi inte prata mer om. Istället tänkte jag prata lite om stort och smått i Malawis landrättighetssväng!

Vi håller ju som tidigare nämnt på med organisationen kring Training of Trainers Base-momentet. Det kommer inledas med två utbildningsdagar för inbjudna boende från bosättningarna Kaliwawala och Kamphinda den 20-21 december. Och efter jul, 3-4 januari, följer detsamma för inbjudna från Kantanta och Area 44. Vi har fått höra att de blivande deltagarna redan är taggade till tänderna och det känns härligt!

På kontoret fick vi idag besök av Mr. Mlaka som leder LandNet Malawi, ett nätverk av 43 civilsamhällesaktörer där även LUPPEN är medlem, som arbetar med landfrågor på olika sätt. Mr. Mlaka är en av tre föreläsare under utbildningen och kommer att hålla i landadministrationsdelen av utbildningen (hälften av dag två bägge rundorna). Han verkar vara en vettig och mycket upptagen man, och jag tycker det var sympatiskt att han ville komma förbi och träffa alla och personligen ställa några frågor han hade om sin stundande insats.

Förändringarnas vind blåser i Malawi för den som arbetar med landägandefrågor. Sedan den 14e juli i år har landet en delvis ny landägandelagstiftning som har mötts av både motstånd och medhåll, och är något också Mr. Mlaka brinner för och vill prata om. Det handlar om fyra s.k. Land Bills – för land, samhällsplanering, lantmäteri och traditionell mark (’customary land’) – som Parlamentet har godkänt. De nya lagarna är avsedda att decentralisera beslutsfattandeprocessen genom att inrätta fler instanser där allmänheten får mer att säga till om i både hantering av och konflikter kring land, särskilt vad gäller traditionell mark. Som en del ser det kommer det nu inte längre vara presidenten utan folket som får möjlighet att bestämma i landfrågor.

Organisationen International Land Coalition (ILC), där LandNet Malawi är med, uttryckte glädje i samband med att beslutet gick igenom. LandNet Malawi och dess samarbetspartners har lobbat för en landreform av det här slaget sedan antagandet av the Malawi National Land Policy 2002.

LandNet Malawi menar att de nya lagarna kommer erbjuda bättre skydd för de mer utsatta grupperna, och då särskilt kvinnor och unga människor, vad gäller landägande. Detta då lagen är tänkt att främja jämlik tillgång till land och landägandesäkerhet (’tenure security’) för alla, liksom en mer hållbar socioekonomisk utveckling. Det ska bli möjligt att hos de traditionella ledarna genom etablerandet av Land Committees kunna ansöka om privat ägande av sådan mark som tidigare varit lokalsamhällets egendom.

Beslutsprocessen kring lagstiftningen verkar ha varit en högst dramatisk historia med hetsiga diskussioner och där motståndarsidan stormade ut i protest vid själva omröstningstillfället. Motståndare beskriver den nya lagen som en ”sure way of stripping chiefs of their rights over the land” och andra kritiserar utvecklingsprocessen då relevanta aktörer inte har involverats i tillräckligt hög grad. Landministern Atupele Muluzi har lovat att kostnaden för att registrera sitt ägande av traditionell mark ska hållas till en miniminivå medan motståndarsidan befarar ändå att kostsamma individuella ägandeskap istället gör situationen än mer problematisk för bl.a. kvinnor. Ministern hävdar att dessa Land Bills är det enda hoppet för Malawis fattigare befolkning, som nu ska kunna få lånelöften från banken eftersom den traditionella mark de använder kommer kunna användas som säkerhet. Det kommer även vara möjligt för rättighetsinnehavare att hyra ut delar av eller hela markområden till andra.

Nu är detta min högst personliga analys, men jag tycker inte att det ens inom LUPPEN verkar vara 100% säkert hur folk ställer sig till den nya lagstiftningen. Det kanske också är så det borde vara? Generellt, när alla är rörande överens, vet man ju att det är något någonstans som inte stämmer. Jag vet heller inte riktigt vad jag ska tro om det här än, och det återstår att se vad konsekvenserna blir av dessa Land Bills..

 

Allt gott,

Matilda

Enter your pledge amount

Donate