Blog

Application status – Granted!

Hej kära läsare,

I början av februari skickade MUD Africa in en ansökan om medel för att utföra en förstudie i Kasungu, Malawi tillsammans med MIRECE. Vår nyaste samarbetspartner som kämpar för att fd. tobaksodlare och deras familjer ska få tillgång till land, få möjlighet att etablera sig. MIRECE och dess medlemmars situation har avhandlats tidigare i bloggen av Celina Dahl – bara till att scrolla ner till tidigare blogginlägg för mer utförlig information och bilder.

Read More

MUD Africa är medlemmar i Forum Syd

Sedan ett par månader tillbaka är MUD Africa medlem i Forum Syd. Forum Syd vidareförmedlar bidrag från SIDA till svenska organisationer och är i särklass den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Vi ser att vårt medlemskap innebär att vi får chans att vara med och påverka utvecklingen av organisationen och det svenska biståndet.

I helgen har Forum Syd hållit årsmöte, och vi var representerade genom mig – Johanna och Liza Hermansson. Årsmötet fattar beslut om styrelsens sammansättning och strategiska beslut för hur organisationen ska arbeta framöver. Vi höll till på Hilton Slussen i Stockholm och ett 80-tal personer var på plats. En av punkterna på dagordningen var att nya medlemmar fick chans att presentera sig själva och sin verksamhet. Superkul att få berätta om MUD och våra projekt och minst lika roligt att få höra andra organisationers berättelser. Många av de nya medlemmarna var verksamma i afrikanska länder, en utav dem i Malawi. Vi håller kontakten!

Något som präglade mötet var det faktum att det är valår och för att få höra vad politiken har att säga om framtidens utvecklingsarbete var representanter från samtliga riksdagspartier, utom KD och SD, på plats för paneldebatt. Politikerna var ense om att civilsamhället spelade en viktig roll, men skilde i hur arbetet skulle fokuseras. Vi tror att det är viktigt att politiken orkar hålla flera spår parallellt när det kommer till utförandet av biståndspolitiken. I jakten på ett effektivt bistånd är det kanske lätt att skala bort områden i tron på att det skulle göra andra områden starkare. Ett tydligt exempel är de gemensamma målen för utveckling som FN har satt, Agenda 2030. De är beroende av varandra, och det ena är svårt att fylla ifall vi inte arbetar med det andra. Därför är det farligt när politiken öppnar för att vi i det civila samhället ska begränsa vårat arbete till ett fåtal områden inom målen för Agenda 2030.

Vi kommer fortsätta följa och engagera oss i Forum Syds arbete framöver, vi tror att vi blir starkare när vi går samman och arbetar tillsammans.

Varma hälsningar,

Johanna Lagerborg

Ett hejdå och en vanlig dag i Kasungu

Hallå! Nu är mina dagar i Malawi räknade och jag tänkte att jag, innan jag lämnar bloggen, ska berätta för er hur en vanlig dag i Kasungu såg ut för mig. Jag har ju framförallt spenderat min tid i med att göra fältstudier och samla data kring tidigare tobaksodlare situation i Kasungu. Data som senare ska användas i min masteruppsats!

Under min tid i Kasungu har jag främst bott i en sovsal, fast med eget rum. Väldigt billigt och bekvämt! Då det var cirka 10 rum i korridoren (oftast med en hel familj boende i ett rum) och delad dusch/toalett kom en väldigt nära inpå de andra som bodde där. Men det var aldrig några problem, alla jag träffat har varit supergulliga och hjälpsamma! Jag måste dock erkänna att det till en början var lite svårt anpassa sig efter de andras dygnsrytm. Då moskén låg vägg i vägg med detta ställe vaknade jag ofta runt 04.00 då första bönen började. Runt 05.00 var det fullt liv utanför. Men det visade sig att det fanns en väldigt enkel lösning på detta; lägg dig kl. 21.00 och vakna utvilad kl. 05.00!

Under morgnarna brukade jag förbereda inför intervjuerna vi skulle göra den dagen. Somanje hämtade alltid upp mig runt 9.30. Då körde vi igenom stan på en liten runda där vi skaffade oss förnödenheter inför dagen, som alltid bestod utav en påse potatischips/sallad till lunch och varsin stor flaska vatten. Vi handlade också dryck och snacks till de som skulle delta på intervjuerna under dagen.

Somanje har skämtat ofta och mycket om hur mycket jag älskar chips, och det ligger helt klart någon sanning i det :D

Oftast har det varit en utav by ledarna i Kasungu som kört runt oss och bilturerna har tagit mellan  35 – 90 min. Vi har alltid kört med alla fönstren öppna och radion på högsta volym! :) Ibland gjorde vi något stopp på vägen för att säga hej till familjemedlemmar eller släktingar till Somanje.

Här hälsade vi på hos Somanjes familj!

Självklart har vi haft en del problem med bilen men ofta har den gått att laga med superlim. Detta var jag lite skeptiskt till, till en början, men har förstått nu att det mesta går att lösa med superlim. Därför var jag rätt snabb med att skaffa mig ett eget exemplar att ha i väskan utfall att! När bilden nedan togs var den tidigare praktikanten Anders med och självfallet fick vi då ett problem utav större skala.

Mina och Somanjes byta däck kunskaper var obefintliga och därför fick Anders äran att styra upp situationen!

Om vi har besökt en bosättning för första gången har det dykt upp lite fler människor som vill säga hej. Jag har då presenterat mig själv och mitt syfte med mina studier samt kortfattat berättat om det pilotprojekt Mud och Mirece genomfört nu under hösten. Somanje har då också passat på att uppdatera lite kring hur Mireces arbete går. Efter det har vi kollat in läget i bosättningen, försökt hälsa på alla och ta reda på om det hänt något nytt där i allmänhet.

Under dessa månader har vi gjort några gruppintervjuer men framförallt fokuserat på att göra individuella intervjuer. Innan jag reste till Malawi fick jag ett litet fotoalbum av min kära Mormor, med bilder på min familj och Sverige. Detta albumet brukade jag ha med mig för att visa deltagare innan vi börjande med intervjuerna. För mig kändes det kul och viktigt att låta dem få veta lite om mig och ställa frågor innan jag startade mina utfrågningar :)

Bilderna i fotoalbumet har väckt en hel del frågor och skratt !

De dagarna vi varit ute i fält har det ofta blivit runt tre intervjuer. När vi känt oss klara har vi begett oss tillbaka mot Kasungu och väl tillbaka har jag satt igång med att skriva ner mina anteckningar från den dagen, dels från intervjuerna men också allmänna observationer jag gjort.

Det var allt och nu är det snart dags för mig att bege mig ut på nya äventyr. Jag kommer sakna Malawi och alla fina människor jag lärt känna här, men jag lever på hoppet om att återvända snart igen! Avslutningsvis vill jag tacka Mud Africa för denna möjligheten, det har varit fantastiskt kul och lärorikt!

 

// Celina

En live debatt och många håriga husgäster!

Nu är pilot projektet avslutat mellan Mud Africa och Mirece och den sista större aktiviteten som hölls var en live debatt. Huvudsyftet med debatten var att ansvariga för tidigare tobaksodlares situation skulle ställas till svars. Tanken var också att ge tidigare tobaksodlare en plattform där de hade möjlighet att kräva sin rätt till land. De som deltog på debatten var; medlemmarna i Mirce, representanter från de 13 olika bosättningarna (se tidigare blogginlägg för närmare förklaring), politiker på lokalnivå och en representant från en lokal Ngo. Mirece försökte få ägare till tobaksfastigheter och högre uppsatta politiker att komma men tyvärr dök de inte upp.

Anders, Muds förra praktikant var här i några veckor för att hänga med Luppen. Han gjorde mig även sällskap under debatten. Här är vi med Somanje Flywell, grundaren av Mirece.

Jag fick smådelar av debatten återberättade för mig. Ett exempel på ett meningsutbyte som ägde rum var att tidigare tobaksodlare tog upp att de ofta kallas”refugees” eller ”foreigners” här i Kasungu då de (eller deras föräldrar) ursprungligen kommer från andra distrikt i Malawi. De i panelen sa då att tidigare tobaksodlare är medborgare i Malawi och därför inte är något av detta. De menade också att tidigare tobaksodlare har rätt att bosätta sig vart de vill oberoende av vart de ursprungligen har sina rötter i Malawi. Ett annat exempel var att tidigare tobaksodlare frågade de i panelen hur och när de ska bistå dem med land men då fick de inga direkta svar. Lokala politiker sa att det första steget är att registrera alla tidigare tobaksodlare. De menade att registrering av dem är viktigt då de inte vill att människor från andra distrikt ska komma till Kasungu och hävda att de är tidigare tobaksodlare för att få land gratis.

Såhär såg det ut under live debatten. I bild; deltagare till höger, media rakt fram och panelen till vänster.

Efter live debatten tog jag och Anders oss tillbaka till Lilongwe. Sedan början på December har vi nästan dagligen fått besök av oönskade gäster där vi bor. Därför har vi spenderat många kvällar med att på olika sätt försöka få ut såväl råttor som diverse spindlar som härjat runt i huset. Detta har spridit skräck ibland oss och vissa försiktighetsåtgärder har därför vidtagits för att i största möjliga mån kunna undvika närkontakt med nya gäster. Bland annat har vikten av att myggnät stoppas in ORDENTLIGT diskuteras och även att gympaskor bör genomsökas GRUNDLIGT innan de tas på. Nu några veckor in i regnsäsongen har detta blivit vardagsmat och jag kan stolt säga att nästan ingen i spindel eller råtta kan skrämma mig! Även om jag måste erkänna att en lite väl närgången skorpion här om kvällen fick mig att vilja skrika rakt ut…..

En utav många nya gäster som checkat in senaste veckorna ☺

På återseende!

 

// Celina

Lite om Somanje Flywell och de olika bosättningarna.

Så! Vem är egentligen grundaren till Mirece? Och på vilka sätt skiljer sig bosättningarna Mirece arbetar med idag? Till att börja med är grundaren av Mirece en man vid namn Somanje Flywell. Han är präst och har varit det i 13 år. Han flyttades till Kasungu för att arbeta i en församling här. Då kom han att arbeta i ett område i Kasungu där många tidigare tobaksfastigheter var belägna. Somanje upptäckte ganska snabbt att det fanns en grupp människor som var snäppet mer utsatta än vad han var van vid sedan tidigare. Han mötte dem dels i de olika kyrkorna han arbetade i men de kom också till hans hem ofta för att be om hjälp. Somanje fick höra om dessa människors livsöden och de visade sig vara tidigare tobaksodlare som arbetat på stora tobaksfastigheter i Kasungu. Han tog reda på vilka platser de uppehöll sig på i Kasungu och började besöka dem. Gradvis förstod han allvaret i situationen och insåg efter ett tag att det var en hel del tidigare tobaksodlare som befann sig i samma svåra situation i Kasungu. Därefter bestämde han sig för att ansöka om att få tre års ledighet från församlingen han arbetade vid för att kunna fokusera på att hjälpa tidigare tobaksodlare. Ledigheten beviljades och på den vägen är det!

Idag arbetar Mirece i 13 olika bosättningar runt om i Kasungu. De har valt att dela in dessa i fyra olika kategorier;

Trading centers
I olika mindre handelscentrum runt om i Kasungu bor en del tidigare tobaksodlare. Oftast hyr de en bostad utan tillhörande land och livnär sig på ganyu (se några blogginlägg bakåt för förklaring). Vissa har en egen verksamhet i centrumet som till exempel en bar. Kvinnorna är oftare offer för prostitution än i de andra bosättningarna.

Nthunduwala camp
På denna plats bor uppemot 500 tidigare tobaksodlare. Regeringen i Malawi sa till byledarna i Nthunduwala att tidigare tobaksodlare endast skulle bo här i 2 veckor men nu har de bott här i snart 7 år. Mirece har valt att kalla detta ett camp då det kan liknas vid ett flyktingläger. Till exempel är familjer separerade på grund av platsbrist där kvinnor bor för sig och män för sig. Även här försörjer de sig på ganyu. Då lägret ligger nära gränsen till Zambia förekommer det också människohandel, där de förs till Zambia för olika typer av arbete.

I ett såndant här hus Nthunduwala camp bor det cirka 6-7 personer

Assembling points
Detta är egentligen inga bosättningar utan samlingspunkter för de familjer som bor utspritt i närheten av mötesplatserna. Ofta uppehåller sig dessa familjer sig inte på en plats en längre tid utan hyr land säsongsvis från olika privatpersoner eller ägare till tidigare tobaksfastigheter i området. Dessa tidigare tobaksodlare försörjer sig också genom ganyu.

En utav flera “Assembling points” för tidigare tobaksodlare.

Viktigt att nämna är också att tidigare tobaksodlare anses vara nykomlingar på platserna de bor. Detta drabbar dem på olika sätt. Till exempel blir barnen retade i skolan, lokalbor förväntar sig gratisöl om du har en bar, de är sist prioriterade i kön till vattnet, blir bortjagade från land de hyr och insatser riktade mot de samhällen de bor i, i form a bidrag eller förmåner får de aldrig ta del utav.

Resettled
För att avsluta i en lite mer positiv anda har Mirece en sista kategori som består av tidigare tobaksodlare de lyckats flytta från ovan nämna kategorier. Dessa familjer har fått land för bosättning och odling tilldelat sig från två by ledare i två olika samhällen i Kasungu. Den ena gruppen består utav 35 familjer och de alla bor tillsammans på en bit land. Den andra gruppen består utav sju familjer som bor utspritt mitt bland lokalbefolkningen i byn. Viktigt att påpeka är att även om dessa familjer nu har säker tillgång till land så har de fortfarande inga pengar eller tillgång till mat och därför är fortsatt beroende utav ganyu. Då de om dagarna antingen arbetar för andra eller letar efter ganyu har de också svårt att ha tid med att odla något själva.

Såhär ser husen ut bland de tidigare tobaksodlare som blivit förflyttade. Husen är målade såhär och flera har inrett inuti, vilket jag tänker tyder på att de håller på att göra sig hemmastadda :)

// Celina

 

Enter your pledge amount

Donate