Lämnat Malawi – för den här gången!

Då har även jag lämnat Malawi för den här gången, efter över 33h resande har jag efter 6 månaders kringflackande åter satt mina fötter på Europeisk mark. Av någon anledning inte i Sverige än, hoppas dock att få träffa MUD Africas resterande styrelse i början på september!

Att lämna Malawi inger en oerhört tudelad känsla. Till viss del är det skönt att kunna koppla bort och på distans kunna framarbeta förslag till projekt, söka bidrag och planera aktiviteter för att kunna stärka och hjälpa de lokala samarbetsorganisationerna i landet. Den andra känslan är mer ledsam, landet Malawi samt det arbete vi gör tillsammans med lokala organisationer har skapat ett emotionellt band till de som är involverade i våra projekt och Malawi som helhet. Detta emotionella band gör svårt att helt koppla bort även om detta görs ideellt, och administrationen av projektrapportering är utanför denna värld tidskrävande från tid till annan. Föreningens vision är att arbeta för stärkta jämställda landrättigheter, för att nå dit avser jag fortsätta hålla mitt ord till LUPPEN och MIRECE – jag tänker göra allt jag kan för att återkomma, hjälpa och stärka!

 

Vägen till säkra levnadsförhållanden och jämställda landrättigheter i Malawi är lång, men med er hjälp och era bidrag kan vi lyckas!

 

För att ge er en inblick i vad som hänt sedan förra blogginlägget kan jag berätta följande:

(1) att vi fått ta del av en rapport från Mchinjis (distriktet MIRECEs medlemmar bor i) Social Welfare Office vilken redogör för problemen i bosättningen, allt från Malaria, hudsjukdomar och undernäring till arga bosättningsgrannar som försöker elda ner deras bostäder. Hjärtskärande läsning, men i rapporten ser jag flera delar vi kan hjälpa till med i ett kommande projekt.

(2) hade ett möte med chefen och dess underhuggare vid Malawi Human Rights Commission och fick veta att de ska presentera en rapport kring de fd. tobaksodlarnas ohållbara situation i landet – en rapport som borde vara klar för publicering vilken dag som helst nu. Dessutom förklarade chefen att han gärna är med och planerar/arrangerar en advocacy aktivitet – t.ex. en debatt med stakeholder på högsta nivå, samt att Malawi Human Rights Commission såg möjligheter att kunna bidra med hjälp för konflikthantering både intern och extern (läs ovan gällande arga bosättningsgrannar).

(3) Flywell Somanje presenterade mig för ansvarig utgivare för Malawis största tidning ”The Nation” och han var intresserad av att göra ett reportage om kommande projekt med ett ”inför-avsnitt” innehållande en intervju med representant för MUD Africa. Samt ett nedslag under pågående projekt och en summerande artikel. Mycket spännande, hoppas det blir av :) All publicitet för projektet och de fd. tobaksodlarnas situation är till godo och kan bidra till lyckat påverkans arbete.

Ovan är väl de tre huvudpunkterna för vad som hänt egentligen. Har iofs påbörjat en process för att registrera MUD Africa som NGO i Malawi – för att kunna anställa personal och på så vis underlätta all kommunikation och administration i landet. Denna process medför att jag träffat jurister och personal vid departementet för jämställdhet i Malawi (som tydligen har ansvaret för att godkänna nya NGOs).

Avslutningsvis vill jag vända mig till föreningens medlemmar, månadsgivare och människor som vid enstaka tillfälle skänkt en slant till MUD Africa. Forum Syd har haft oerhörda problem att få till sin administrering vilket lett till att vi fortsatt inte erhållit den summa vi blivit beviljade för utföra den utförda förstudien. Alltså, kostnaderna för denna förstudie har vid skrivandet av detta blogginlägg kommit från MUD Africas egna kapital, vilket betyder att utan er hjälp hade vi inte kunnat genomföra denna förstudie! Utan er hade förstudien med MIRECE aldrig kunnat äga rum. Tack!

//Markus Adolfsson

Fortsätt läsa

Förstudien avlutad, men ändå inte…

Söndag. Ännu en vecka har gått. Enligt Forum Syds mall får en förstudie enbart vara 14 dagar, här sitter jag dock fortsatt i Malawi, vid Malawisjöns norra delar och tänker på de veckor som gått och den tid som återstår. Tänker på ojämlikheten mellan nord-syd, mellan oss i välutvecklade priviligierade Sverige och de i Rusa New Settlement samt Malawi i allmänhet. Detta är en ständigt medveten om. Dock, blir det lite utav ett brutalt uppvaknande när en åker till sjön för att njuta av det goda livet för några dagar. Här kan en checka-in på ett boende med utsikt över sjön och låtsas som att världen utanför inte existerar, svälter och lider.

You guys are hard workers. En mening som förvisso får tas med en nypa salt, när den kommer från ledaren för den organisation vi försöker hjälpa att hjälpa de f.d. tobaksodlar-familjerna i Kasungu och Mchinji-området. Med en nypa salt, då relationen oss emellan även den är ojämlik. Att vi ses som hard workers tänker jag beror på att vi, MUD Africa, arbetar ideellt och utefter små medel. Då krävs det ofta att en åker minibuss med lokalbefolkningen, äter den lokala maten och gör sådant andra organisationer (oftast) inte gör. Närvarar och försöker förstå, engagerar sig mentalt och rent fysiskt besöker de vi vill hjälpa.

Nu vill jag inte klappa mig själv eller MUD Africa som förening på axeln och påstå att vi är bättre än det stora antal andra hjälporganisationer. Det är dock något visst som etsat sig fast i minnet under de veckor jag och Johanna utfört en förstudie med MIRECE. Nämligen det faktum att de flesta NGO:er tydligen går under ett epitet som enkelt översatt blir ”skrivbordsaktivister” – organisationer och människor som helt enkelt bara sprider pengar omkring sig för att lätta på samvetet och försöka hjälpa utan att sätta sin fot bland lokalbefolkningen. Utan att försöka förstå deras liv och vad som behöver göras.

Engagemanget i Malawi och i MUD Africa är inget undertecknad ser som någon skrivbordsaktivism – därför försöker jag alltid vara just en hard worker. Dock är skrivbordsaktivismen påfallande, svårt att vara annat i Sverige, vilket är merparten av året. Men varför engagerar sig någon ens under volontära former? Varför engagerar vi i MUD Africa oss utan ersättning och ägnar fritid och semester åt att försöka göra något? Rent krasst är det väl för att livet ska ha någon mening. Det ska sägas att mycket kan göras bättre, men försöka är väl det minsta vi kan göra?

Hur som helst! Innan jag åkte till sjön för att koppla bort, för att samla krafter inför den fortsatta vägen mot ett nytt projekt hade jag flertalen möten i Lilongwe.
Möte 1, träffade delar av MIRECEs board of trustees (fem medlemmar), av de två närvarande innehades positioner i samhället såsom titeln f.d. parlamentsledamot – en engagerad och auktoritär kvinna, samt en jurist som hade mycket kloka ideér och tankar. De verkade sammantaget väldigt insatta i de f.d. tobaksodlarnas liv och öden och ville klargöra att de ville hjälpa till att säkerställa att samarbetet mellan MUD Africa och MIRECE fortlöpte utan problem.
Möte 2, träffade chefen för implementeringen och övervakandet av Malawis nya landlag. En upptagen man, men han bokade in ett möte på stört efter att jag hörde av mig. Vilken kanske förklaras av att han var passionerat intresserad av landrättigheter och det visade sig dessutom att MUD Africa tydligen anlitat honom som föreläsare vid en av aktiviteterna som ingick i senaste projektet med LUPPEN. Vi ska träffas igen imorgon (läs måndag) – är inte helt spikat – för att tillsammans med människor från andra myndigheter försöka reda ut de rättsliga processerna kring Rusa New Settlement och hur vi tar processen vidare. Spännande.
Möte 3, jag och MIRECEs ledare Flywell Somanje hade ett möte med Malawi Human Rights Commission – vilket egentligen inte ledde till så mycket konkret väl på plats, annat än att det planerades in ett nytt möte nästa vecka tillsammans med chefen för kommissionen.

Avslutningsvis, en vecka kvar för mig i Malawi. Imorgon, måndag, åker jag tillbaka till Lilongwe för att förhoppningsvis klargöra den legala processen kring Rusa New Settlement vid ett möte på landministeriet. På tisdag bär det återigen av till Malawi Human Rights Commission, och på onsdag åker jag minibuss till Mchinji för att träffa distriktets chef för att få vårt projekt godkänt. Allt om detta i ett senare blogginlägg!

Har ni några frågor kring vårt arbete är det välkommet med frågor till info@mudafrica.org.

//Markus Adolfsson

P.S. Glöm inte att ni gärna får hjälpa oss att hjälpa andra – via bankgiro: 538-8640, eller swish: 123 449 58 00. Alla bidrag är välkomna och hjälper oss i de egenbidrag (10% av det belopp Forum Syd tilldelar ett projekt måste täckas av ansvarig förening). Dessutom har vi tänkt att försöka hjälpa de f.d. tobaksfamiljerna med saker som inte kan ingå i ett Forum Syd-projekt – t.ex. beloppet, 50 kr kan ge en familj på 6 personer ett myggnät och skydd från Malaria. D.S.

Fortsätt läsa
Stäng meny